lovisasloggbok

Denna vecka har vi arbetat lite med projektplanen och ändrat den. Vi har även börjat på vår presentation och bestämt vad vi ska ha med i den och så. Nu har vi delat in presentationen och vi ska alla skriva en del var utav den tills på onsdag, då vi ska gå igenom vad vi har skrivit och lägga till det som vi tycker behövs.

 

Vi har även tagit kontakt med Ann Paulsson och frågat om vi kan redovisa för hennes Internationella klass som går i Na11D och det tyckte hon lät som en kul idé. Så vi kommer redovisa på en svenska lektion där. Nu ska vi bara leta efter fler lärare som har klasser vi kan tänka redovisa vårt projekt för!

Vi har pratat lite med varandra och insett att det bör ske några förändringar i vår projektplan. Under vår resa insåg vi att det vi har arbetat emot de senaste veckorna stämde inte helt med våran projektplan och därför tänkte vi ändra den så att den information vi införskaffat överensstämmer med det som vårt projekt ska gå ut på. Detta skedde naturligt och därför känns det bäst att fortsätta i det spår vi börjat på nu, istället för att gå tillbaka och ändra till så vi hade tänkt från början.

 

Så löd vårt syfte:

Vi ska ta reda på hur en volontärresa utomlands fungerar, hur det är att vara volontär i ett annat land med en annan kultur och om det stämmer överrens med våra förväntningar. Vi vill också kunna sprida vidare kunskap om volontärresor genom vår projektrapport och loggbok där man kan få många tips och råd om hur man kan gå till väga när man ska åka på en volontärresa och vilka problem man kan stöta på.

Vi ska även undersöka vad gymnasieungdomar i allmänhet har för intryck och åsikter om volontärresor och varför de tror att det är så populärt. Vi tänkte jämföra deras åsikter om volontärresor med tidigare volontärresenärers för att se hur uppfattningen förändras efter att ha upplevt det själv.

Vi väljer att avgränsa projektarbetet genom att endast lägga fokus på hur det är att vara volontär utomlands och inte på volontärarbetet vi utför

 

Detta här vi ändrat till:

Syfte

Vi ska ta reda på hur en volontärresa utomlands fungerar, hur det är att vara volontär i ett annat land med en annan kultur och om det stämmer överrens med våra förväntningar. Vi vill också kunna sprida vidare kunskap om volontärresor genom vår projektrapport och loggbok där man kan få många tips och råd om hur man kan gå till väga när man ska åka på en volontärresa och vilka problem man kan stöta på.

Vi ska även undersöka vad gymnasieungdomar i allmänhet har för intryck och åsikter om volontärresor och varför de tror att det är så populärt. Vi tänkte jämföra deras åsikter om volontärresor med tidigare volontärresenärers för att se hur uppfattningen förändras efter att ha upplevt det själv.

 

Vår metod var förut så här:

Metod

Vi kommer att samla information genom både observationer, intervjuer och statistiska undersökningar. 
Observationerna kommer att ske genom att vi gör en fältstudie till ett skolhem i Thailand. Där kommer vi under två veckor att arbeta som volontärer och dokumentera våra upplevelser och erfarenheter. 
Vi kommer att intervjua volontärer som vi träffar i Thailand och även tidigare volontärresenärer om deras åsikter och erfarenheter.
Statistiska undersökningar kommer vi att få genom att lämna ut frågeformulär till elever på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Vi kommer även kolla statistik på nätet.

För att genomföra projektet behöver vi anmäla oss till volontäresor.se och köpa flygbiljetter till Thailand. Formulera frågor till frågeformulär som vi kan dela ut till klasserna och formulera intervjufrågor.

 

Så här ska vi göra nu:

Metod

Vi kommer att samla information genom observationer som vi själva gör utifrån vår resa och personer vi träffar. Vi kommer även samla information genom intervjuer. 

Observationerna kommer att ske genom att vi gör en fältstudie till ett skolhem i Thailand. Där kommer vi under två veckor att arbeta som volontärer och dokumentera våra upplevelser och erfarenheter. 

Vi kommer att intervjua volontärer som vi träffar i Thailand och även tidigare volontärresenärer om deras åsikter och erfarenheter.

Vi kommer lämna ut ett frågeformulär till elever vid Rudbeckianska gymnasiet för att få en överblick om deras syn på volontärresor. 

För att genomföra projektet behöver vi anmäla oss till volontäresor.se och köpa flygbiljetter till Thailand. Formulera frågor till frågeformulär som vi kan dela ut till klasserna och formulera intervjufrågor.

 

Idag har vi träffat vår projekthandledare och pratat lite om resan och ifall vi fått de svar som vi sökte genom att åka på resan. Vi pratade lite om hur vi har ändrat projektplanen från början, t.ex. att vi egentligen skulle skriva om volontärarbeten i sig och inte om själva resan men vi har nu ändrat så att vi fokuserar på hur resan är och hur man ska förbereda sig inför det och vad man bör veta innan och så. Det kändes liksom naturligt att det skulle vara så, så vi hade nästan glömt att det inte var vår projektplan från början tills Cecilia läste projejktplanen när vi var i Thailand. Det känns bra att vi ändrat den, eftersom det verkar som att ingen utav oss riktigt förstod vad vi menade med ursprungs projektplanen. Jag hoppas verkligen att det blir bra så, men det tror jag att det kommer bli också!

 

Det har varit en lång resa vi gjort och jag tror att vi har fått ut så mycket som vi vill med resan. Nästa vecka kommer vi gå igenom de frågor vi skulle besvara under den tiden vi var i Thailand och se ifall vi verkligen fick ut det vi ville!

Eftersom att det var våran sista dag på barnhemmet idag så var planet att jag skulle lära ut någonting, men när vi kom till barnhemmet så skulle vi kolla så att våra namn var rättstavade på något papper och kryssa i ifall vi skulle hem och det tog lite tid. Så när vi var klara med det var alla klassrum som var till för att lära ut upptagna. Vi strosade runt lite och frågade Pai wan ifall vi kunde hjälpa till att laga mat till barnen, men det var någon speciell mat på fredagar och vi kände alla att maten skulle förmodligen inte bli lika god om vi gjorde den istället för dem. Så istället beslöt jag och Cissi oss för att måla lite och vi började fylla i en vägg till tjejernas duschrum. Martin och Emma gjorde lite cement till en uteplats igen.

Efter tänkte vi måla naglarna på några barn, men vi hittade ingen tjej som var intresserad. Istället målade vi tånaglarna på en liten kille som verkade vara väldigt road av det! Sedan fortsatte vi måla på väggen till duschrummet och en liten thailändsk kille hjälpte oss. Sen lekte vi lite med barnen och plötsligt var klockan tre och vi skulle bege oss tillbaka till volontärhemmet.

Det var lite jobbigt, men kändes ändå rätt skönt att få veta att vi snart var hemma i Sverige igen. Men det var ganska tufft att åka ifrån barnen, speciellt när ett barn sa ”See you on Monday!” när vi faktiskt inte skulle ses på måndag...

När vi kom tillbaka hem slängde vi snabbt ihop de sista av packningen och var redo för en 2.5 timmars bussresa in till Bangkok!

Vi gjorde lite kvällsshopping på Khaosan Road. Jag och Cecilia tog ett ”fisk spa” medan emma tog en manikyr (Martin strosade runt på gatan). När fiskarna var mätta så beslöt jag och Cissi att vi också ville ha en manikyr och Emma tog då en pedikyr och Martin gick hem... Sen klippte jag mig och medan jag gjorde det tog Cissi en pedikyr och Emma klippte sig också! Vi kände oss äntligen någolunda fräscha för första gången på två veckor.

När vi tre kom tillbaka till hotellrummet där Martin var så märkte vi vilken ljudnivå det var i hotellrummet. Fönstrena var extremt tunna så dunke-dunk musiken utifrån strömmade in. Kul natt sömn säger jag bara! I med hörlurarna och dunka egen lugn musik istället, så blev det! Enda lösningen till lite sömn iallafall!

Så spänderade vi våran sista natt i Thailand, och innan vi hann somna pratade vi lite om hur det hade varit och så. En lång flygresa låg framför oss, och många timmar i Berlin.

Denna dag gick snabbt. Den började med att vi åkte till barnhemmet, men vi skulle bara vara där fram till lunch så jag, Emma och Cecilia valde att pröva lära ut till barnen idag. Vi var inte dom enda som tänkte så, utan tre till bestämde sig för att också göra det. Det var svårare än jag trodde. Jag hade kanske förväntat mig att någon visade vad vi kunde göra för någonting, typ ge oss någon bok eller nåt som vi kunde arbeta med. Men vi skulle komma på någonting helt eget att göra med barnen. Det första vi ser när vi kommer in i klassrummet är några bänkar där tre killar och en tjej sitter. En av killarna höll på att arbeta lite med matte och jag sneglade lite på vad för slags tal han arbetade med (så vi kanske kunde göra någon matte med dem eller nåt), men det jag såg var jag inte beredd på. Talen var jätte svåra för barn i den åldern tyckte jag! 75/3 var ett tal som de skulle räkna ut i huvudet och tillochmed jag (som går Matte D, snart E) var tvungen att tänka rätt länge innan jag kom på svaret! Så att försöka lära ut matte till dem kändes ganska hopplöst, då de redan verkade väldigt duktiga på det. Istället kollade jag i en bok som en av ungarna hade tagit fram. Det var lite bilder sen engelska ord bredvid, så jag och barnet pekade på lite grejer och sa vad det var. Det var rätt roligt, för han sa rätt och kunde rätt mycket också men var rätt intresserad av att lära sig det han inte kunde. Men barnen blev så lätt uttråkade! Medan vi höll på att försöka lära ut någonting sprang de ut och in genom klassrummet och andra kom in i klassrummet och vi visste inte riktigt ifall vi skulle göra någonting åt det. Tillslut var alla barnen borta från vårt klassrum och det kändes som att vi var världens sämsta lärare. Men plötsligt kom det en lite äldre pojke (kanske ett eller två år äldre) och tar tag mig i handen sen leder han bort mig till ett annat rum där de tre andra volontärerna satt (Emma, jag och Cecilia satt i ett eget) och där ville han att vi skulle leka med dem. Carmen (en Australienare) hade lärt dem en lek som vi lärde oss och var med och lekte. Sen hade Vibha (svensk från Lund) tagit fram sin mobiltelefon och det visade sig att barnen var helt galna i telefoner!! De spelade spel på hennes telefon hur länge som helst, men det enda spelet hon hade var schack fast det var dom otroligt duktiga på. Sen efter ett tag tog jag också fram min mobil och jag blev omringad av massa barn som ville köra fruit ninja och temple run (dom verkade känna igen de spelen och var rätt duktiga faktiskt). Några andra barn hade tagit Cissis telefon och kollade igenom alla hennes kort! Men sedan skulle vi åka och äta lunch, så vi reste oss upp och barnen förstod direkt och räckte telefonen till mig så jag behövde inte dra den ifrån dem vilket kändes rätt skönt för de såg ut att ha så kul när de spelade temple run!

Idag har vi fortsatt att jobba med kakelplattor, jag och Cecilia. Vi var väldigt effektiva och han mixa cementen samt lägga en hel rad kakelplattor innan lunch tillsammans med holländarna. Lunchen var supergod! Innan vi åkte till barnhemmet på morgonen (både idag och igår) fick man skriva på en lista om vilken maträtt man ville ha och idag valde jag nudlar med ägg och det var super gott!! Åt två portioner ungefär. Omnomnom!

Efter lunch tänkte jag och Cecilia att vi skulle fortsätta vara väldigt effektiva men när vi hade mixat en till påse cement hade Pione (”ledaren”) försvunnit. Det visade sig att han var och köpte målarfärg. Vi väntade på honom för vi visste inte hur man skulle spänna fiskelinan för att göra ett raktsträck så att kakelplattorna hamnade i samma nivå. Men efter kanske en kvarts väntan så försökte vi göra det själva iallafall och det blev väl halvbra. När han sedan kom tillbaka så rättade han till det.

Holländarna försvann efter att ha lagt ut fyra plattor men jag och Cecilia fortsatte och efter ett tag kom Emma och hjälpte oss för dom var klara med att lägga cement på uteplatsen. När det var sex plattor kvar på raden kom Pione och sa att vi kunde sluta för klockan var halv och vi behövde tid för att städa och tvätta händerna. Men egentligen hade vi nog kunnat lägga några fler plattor för när vi var klara var klockan nästan tjugo i tre och bussen hem gick tre. Då kände jag lite att de verkar vara nästan för acceptabla om slöhet här, för jag orkade egentligen lägga fler plattor men det kändes nästan som att vi inte fick och jag vågade inte fortsätta lägga plattorna iallafall. Hade vi fortsatt att jobba i tjugo minuter till hade vi hunnit lägga iallafall tre/fyra stycken plattor till och ändå hunnit städa och vara klara innan klockan tre. Visst kan dom ju inte tvinga volontärarbetarna att göra as mycket grejer eftersom vi är här frivillit men om man har någon som trycker på en lite (det behöver ju inte vara så mycket...) så får man ju lite mer vilja att arbeta också för man blir lite mer motiverad och så! Dock är jag väldigt motivierad, men tyckte det var tråkigt när han sa åt oss att sluta jobba när vi egentligen hade hunnit göra klart mer.

Men när det hade gott tjugo minuter av väntan så åkte vi tillbaka till volontärcentret och åt middag. Nu ikväll är det tydligen en nattmarknad men den orkar ingen av oss egentligen att gå på, vi har ju redan shoppat loss alla pengar dessutom!

Nu blir det väl typ en film eller nåt innan vi går och läggar oss, och snackar lite med varandra om hur dagen varit!

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig från barnhemmet innan vi kom dit. Jag visste inte ifall barnhemmet skulle vara förfallet eller om det skulle vara hyfsat. När vi kom fram visade det sig att det såg rätt stabilt ut, men när vi tittade runt lite så såg man att det var värre än vad det såg ut att vara. Det fanns knappt några toaletter där och de toaletter som fanns var extremt ofräsha. Duscharna var halvbra, om man egentligen kan kalla dem duschar. Det var kranar och fanns kanske något duschhuvud. Pojkarnas sovrumm låg över matsalen och golvet kändes väldigt ostabilt. Där inne skulle 70 pojkar få plats, jag kan tänka mig att det då blir väldigt trångt på kvällarna. Dessutom så fanns det inte så många fläktar så på sommaren brukade det bli väldigt varmt berättade han som visade oss runt. När vi gick ner för trappan med det ostabila armstödet såg vi hur pojkarnas sovrum såg ut underifrån. Det var bara plankor och jag förstod verkligen att det inte var mer stabilt än vad det kändes att vara. Inne i sovsalen hade de täkt över plankorna med plastmattor som pojkarna sov på. Flickornas sovrum såg lite bättre ut. De låg i ett riktigt hus (inte bara ett hus över en öppenmatsal) och det kändes stabilt att vara där. Där hade volontärer målat fina målningar på väggarna och det såg väldigt färglatt och fint ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna helg blev en liten semester för oss. Vi tänkte ingenting på projektarbetet, annat än att vi tog lite reda på vad man kan göra på helgerna under volontärarbetet. Vi shoppade för det mesta och på lördagkvällen så åkte vi till Sky Bar, en bar som ligger på en jätte hög skyskrapa. Där såg vi hela Bangkok från platserna vi satt på. Vårt hotell låg precis vid en shoppinggata, Khaosan Road (vet ej hur det stavas), så det sista vi gjorde innan vi åkte tillbaka till Singburi var att gå igenom shoppinggatan! När vi kom tillbaka till volontärcentret så var det fullt med massa nya volontärer och som tur var hade vi redan ätit middag på KFC någontimme innan middagen här för den var kaos.

Idag har det inte hänt så jätte mycket. Vi började dagen med att åka till en stad som låg ungefär en timmes bilresa bort från volontärcentret. Där var vi i ett tempel som låg bland bergen och såg Buddhas fotsteg. Det låg en liten marknad utanför templet där vi gick runt och tittade lite. Efter det åkte vi till ett litet ställe och käkade lunch, där satt vi på golvet och åt och kände oss som riktiga japaner! Maten var som vanligt väldigt god. Sedan åkte vi till det vi väntat på hela veckan, apstaden!!! As coolt!!! Det första vi ser när Nuck (vår ledare/guide denna vecka) parkerat mini skåpbilen var massa apor som sprang över gatan. Då tog vi massvis med kort, men strax efteråt gick vi in till vad man kan kalla deras ”hem” vilket jag tror var en gammal Stupa eller nåt, så bodde dom utanför den. Där fanns det tusentals apor och kameran blev full av kort på massa apor! Men tänk att leva i den staden, en stad med massa apor. Det måste vara något som är väldigt speciellt då de ser apor som sitter utanför alla butiker och apor som klättrar på el-ledningarna. Dock hade alla apor rabies så  man fick inte röra dem, men en apa försökte sno min telefon och en annan försökte hoppa på min väska. Jag rörde iallafall ingen, men jävl** vad rädd jag blev!

Efter denna lila aptitten så åkte vi tillbaka till volontärcentret där vi svarade på lite frågor om vad vi hade tyckt om denna introduktionsveckan. Nu sitter vi och väntar på att klockan ska bli halv sex och att vår skjuts till Bangkok ska komma för där ska vi spendera helgen och ha det awesome!

Trevlig helg!

Idag har varit en väldigt chill dag, och det har varit skönt. Dagen började med att vi åkte till ett litet ställe där vi gjorde egna armband och vristband och de blev faktiskt ganska vackra! Stället där vi gjorde armbanden var ganska speciellt. Det låg liksom i en liten gränd och det verkade inte som att de brukade få så mycket andra besökare än de som bor på volontärcentret. Men dom som jobbade där var trevliga, så som alla thailändare verkar vara, och de hjälpte till när man frågade saker och så.

Efter det så åkte vi tillbaka till volontärcentret för att käka lunch. Sedan åkte vi vidare till ett tempel där vi gjorde en vanlig sermoni, dvs vi respekterade Buddha och tände ljusen osv. Och där såg vi även Thailands största liggande Buddha! Han var extremt stor, och man kunde inte se hela honom när man var där inne i templet utan man var tvungen att gå längst honom för att kunna se de olika delarna av honom. Cooooolt.

På samma ställe, dvs i området av där Buddha var, så fanns det massa sängar där vi skulle få Thaimassage. Vi betalade ca 150 bat (cirkus 35kr) för en timmes Thai-massage, och det var det skönaste jag känt på länge. Musklerna sträktes och kroppen töjdes, precis sånt som är skönt enligt mig. Det som gjorde lite ont var liksom en skön smärta, som bara varade i några sekunder. Men det verkade inte som att alla tyckte massagen var lika skön som jag tyckte den var, utan Martin hade lidit av det och Emma sa att hon helst ville slippa att få den sortens massage igen. Cissi verkade väl lite halv glad efter, men hon verkade iaf tyckt att den var okej. Jag sa iallafall att jag gärna vill göra det igen, och tror fortfarande att det skulle vara bra för kroppen om man fick genomgå sådan kroppsbehandling en gång varje månad.

Sedan åkte vi till Tesco vilket är en grekisk köpcenter/mataffär. Det påminde lite om ICA Maxi då de hade allt från TV-apparater och kläder till fisk och nutella. Där inne sprang vi runt i drygt en halvtimme och Emma köpte massa hudprodukter, jag köpte massa chips och Cissi köpte nutella (vilket vi ska avnjuta framöver under vår projekttid). Sen så åkte vi tillbaka till volontärcentret för att käka middag, och nu sitter vi här i vårt lilla rum och skriver loggbok och käkar chips och nutella. Snart är det dags att sova (eller ja, klockan är bara sju på kvällen här men jag är som vanligt väldigt trött) men jag kan väl säga att denna dag har varit väldigt lugn och skön.

Precis efter att jag avslutat denna fina bloggdag så knackar det på dörren och det är Martins rumskompis som kommer och säger att vi måste gå till baren för det är hans sista kväll här och en annan kille fyller år imorgon! Så vi klädde på oss lite kläder och gick till baren som låg tvärs över gatan. Där träffade vi hon svensken som var äldre och frågade lite frågor. Hon skulle vara där två veckor, som vi. Eftersom idag var hennes näst sista dag så kände vi att vi kunde passa på att fråga henne lite frågor som vi har ställt till andra som varit på volontärresor. Hon hade inte haft några speciella förväntningar innan eftersom hon inte riktigt visste vad det var som skulle hända här, men hon hade inte riktigt heller fattat att det skulle vara en introduktionsvecka. Hon kände inte att hon hade gjort någon större skillnad eftersom hon var här så kort tid och allting tar så lång tid att fixa (t.ex om dom ska beställa sand för att göra betong så säger dom att dom ska komma på morgonen så kanske dom kommer vid tio/elva tiden och då vill dom ta fika osv). Hon fick lite kontakt med barnen, men sista dagarna valde hon att jobba mer än att undervisa barnen för då skulle det inte bli så jobbigt att åka hem igen. Hon berättade också att barnen på barnhemmet kunde mer engelska än barnen på de lokala skolorna eftersom de hade volontärer som jobbade runt dem hela tiden och då fångade de upp lite engelska ord och lärde sig förstå bättre. Sen berättade hon att hon varit och hälsat på på ett annat barnhem som var förfärligt. Det var svårt att titta på tyckte hon för det var så hemskt. Volontärer hade varit där förrut också men sen valde de att fokusera på bara de barnhemmet de är på idag men nu kanske de skulle börja få jobba på det barnhemmet igen.

Efter att vi pratat med henne så gick vi tillbaka till sovrummet och där pratade vi lite sen nu ska vi sova! Godnatt

Dagen började med att vi åkte i en och en halv timme till gamla huvudstaden, en antik stad. Staden hade tidigare haft massa tempel men de blev förstörda under ett krig och invånarna blev attackerade. Men i den gamla staden såg vi en massa Stupas, vilket är buddhistiska byggnader. Vi såg även några statyer som hade fått huvudena avhuggna, då de under kriget kunde säljas för mycket pengar. Sedan såg vi ett buddhistiskt tempel som också låg i den antika staden, och vi gick vidare till några fler Stupor och andra byggnader. Det var väldigt häftigt och vi fick reda på mer om deras historia.

Efter denna tripp så åkte vi till ett ställe och åt jätte god mat! Pataj tror jag hade det heter, det var typ nudlar med grönsaker och ägg och kykling. Godaste maten, mums! Men det var ett sånt där ställe där det inte ser ut som att maten är särskillt god, men det är verkligen supergod ändå så man blir chockad. Man undrar också lite hur deras arbetsmiljö ser ut egentligen, för det kändes inte som att så mycket folk kom dit för att äta för vi var de enda som var där just då och det var riktigt billig mat. Men dom var supertrevliga där och såg glada ut iaf!

Efter maten åkte vi till ett annat tempel där Emma, Martin och jag klättrade upp för massa trappor för att få se den vakra utsikten från toppen utav en Stupa. Väldigt vackert! Vi såg typ hundra olika Buddha statyer som var cirkulerade runt templet och vi såg massa levande munkar som bodde där i närheten som gick runt och talade några Buddhistiska visa ord. Väldigt kulturelt och vackert.

Sedan åkte vi till Floatingmarket, vilket var en marknad som låg i en sjö, typ. Utanför den så gjorde vi bland det häftigaste jag någonsin gjort i hela mitt liv. Vi red på elefanter!!!! Det kändes lite hemskt eftersom det är allt elefanterna gör om dagen, går runt i cirklar och blir sittna på. Men de som styrde elefanten verkade inte slå den eller någonting, utan elefanten följde honom. När han klev av elefanten för att låta oss sitta på själva elefanten (iiiiiih) så följde elefanten honom vart han gick. Men såklart måste det ju vara bättre för elefanten att få leva i det fria, kanske. Efter elefantridningen så gick vi till marknaden, men där hittade vi inte speciellt mycket och vi han inte kolla så mycket heller eftersom nästan all tid hade gått åt till att rida på elefanten (men så klart var det värt det!).

Sedan åkte vi till samma ställe som vi hade ätit lunch på för att käka middag. Då var maten väldigt stark, och jag har lite problem med chilli så det var lite jobbigt att äta den maten. Men det var gott ändå! Dessutom käkade jag någon jättegod frukt som var ett slags ”applepear”, och det smakade faktiskt som någon slags blandning av äpplen och päron.

Sedan åkte vi hem, och jag var dödstrött (som vanligt) så vi skrev lite i loggböckerna sedan så somnade vi!

Att gå upp efter typ fem, sex timmars sömn är ganska segt när vi dessutom inte riktigt sovit ikapp den missade sömnen efter flygresan är riktigt jobbigt. Men att dagen var toppenrolig kompencerade för det!

Den började med att vi åkte till ett ställe som hette Queens prodject vilket var ett område som bestod av 4 hektars yta där fattigt folk fick jobba för 50 bat om dagen (ungefär 12kr) men de fick bo där också. Det var väldigt intressant att få reda på hur verkligheten i Thailand ser ut, och inte bara de delar som man ser som en turist när man kommer dit. Det verkade tufft för dem som jobbade på projectet då de inte hade så mycket pengar och de som de får gick till mat, men om de inte hade någon mat så kunde de fiska i en sjö som fanns innanför området av projectet.
När man pratar om att åka till Thailand kanske många tänker att man ska åka dit för att sola, bada och shoppa eftersom allting är så billigt, men det intresserar mig inte alls längre. Sen vi började jobba med detta projektarbete samt en liten tid innan har jag tyckte det verkat mycket mer intressant att se hur det verkligen är i landet. Därför verkar det väldigt spännande med denna volontärresa, och denna dag var väldigt intressant då vi verkligen fick se hur det är bortom allt turistande. Det känns som att en resa aldrig kommer vara den samma nu, då jag hellre vill se andra delar av landet än stranden som intresserade mig mest förut. Och att kunna tänka så här gör mig glad, för det betyder ju att jag på något vis mognat litegran och bryr mig om hur det är i andra länder än bara i sverige. Men iaf, Queens prodject var extremt intressant och lärorikt tycker jag. Dessutom smakade jag och Emma på blad som en Thailändare gav oss, jag trodde att det skulle smaka någonting men det smakade verkligen bara blad.

Efter det åkte vi tillbaka till volontärcentret där vår ledare berättade att vi skulle laga vår egna mat, så vi lärde oss att laga Thailändsk mat! Vi delade in oss i par så jag och Emma jobbade tillsammans och Cecilia och Martin tillsammans. Först skulle man mortla ihop lite grejer sen röra i lite andra grejer, och vi hade i en chilli vilket gjorde att hela maträtten blev super stark......... men vi hade i andra grejer också, som vitlök, tomater, cocosnötsocker, papaja, morötter m.m. Det var egetnligen ganska gott, borträknat från den starka smaken och med tanke på att jag inte riktigt tål chilli egentligen så kändes det väääldigt starkt och jag gav det mesta av min mat till Martin. Efter det gjorde vi nudlar med grönsaker och tofu, det var super gott faktiskt! Förutom att vår ”stekpanna” stängde av sig när vi hade i äggen så blev det rätt lyckat.

Efter det åkte vi till Singburis lite inre delar och gick till en pool där vi badade och solade och slappade lite, sen gick vi till en marknad och till det där köpcentret som vi var på på måndagen och köpte kitkat chunky, och även Cecilia fick uppleva chunky världen men hon blev inte lika fast som Emma men det är lungt för efter denna vecka kommer hon inte kunna äta någonting annat! J

Men efter det åkte vi hem igen och vi hade fått för oss att vi skulle få vara här till klockan åtta och typ bara vara (planen var att skriva lite loggbok och så) så vi slappade lite men när jag stod i duschen så knackade det på dörren och det var en annan tjej som kom för att hämta oss för alla väntade på oss... då var klockan sex. Så vi stressade, men det var ganska lugnt ändå. Vi skulle på fisk festival som borgmästaren hade bjudit in oss på! Wihoo!

Det tog några minuter att ta oss till där fiskfestivalen var. Men när vi kom fram blev vi placerade vid ett fint dukat bord och sen kom maten. En fisk. Och det var verkligen en fisk! Med allt, huvud, fena, gälar osv... Sen så började Thailändska underhållningen, och det var förfärligt. Jag stod knappt ut! Hemsk musik, och dom som sjöng lät som grisar (dom imiterade faktiskt grisar)... Då förstod jag att Thailänds musik verkligen inte är någonting för mig, och där fick jag låt att sitta och genomlida musiken i ytterligare några timmar. Men men, nu har jag iaf upplevt den Thailändska musikens kultur. Efter det gick vi runt några minuter på en marknad som var bredvid fiskfestivalen (eller fiskfestivalen var i marknaden typ) sedan åkte vi tillbaka till volontärcentret och gick och la oss!