Lovisas Loggbok

Nu har projektdagen varit och jag tyckte att det var väldigt roligt! Vi hade kanske inte världens bästa klassrum (sal 306) eftersom det låg lite undangömt, men då kändes det även som att personerna som klev in där verkligen var intresserade av volontärresor. De ställde många frågor och vi kunde svara på alla deras frågor, vilket gjorde att jag iaf kände mig rätt stolt över vad vi lärt oss under projektets gång.

Planen var att vi skulle hålla i någon redovisning, vilket var en anledning till varför vi valde att vara i ett klassrum. Men det var ingen som verkade intresserade i av att komma på redovisningen som var klockan två, så istället pratade vi med de som kom in och svarade frågorna som de hade vilket verkade uppskattas. På det viset påtvingade vi inte heller någon som kanske hade förväntat sig en redovisning på några minuter att sitta där i en halvtimme och lyssna på oss. Vi kunde ju på detta vis även besvara flera personers frågor samtidigt eftersom vi var fyra stycken som stod där och svarade på frågor.

 

Att det är så många som är intresserade av volontärresor gör mig glad, eftersom jag tycker att det är en bra grej att göra och ett bra sätt att resa på. Det är ett bra sätt att se världen på som ungdom om man inte vågar åka ut på egna händer, eftersom att större volontärorganisationer hjälper till så mycket och det är många i samma ålder som åker själva på en sådan resa som dessa.

Jag hoppas att de personer som verkligen verkade intresserade av vår resa och som sa att de ville åka på en volontärresa även kommer att göra det. Och att kanske de även kan göra något liknande för deras slut projekt i trean?

Ja, då var det klart. Rapporten är inlämnad och det enda som återstår nu är väntan... samt projektdagen så klart, där vi måste hinna fixa ett rum som vi kan hålla vår redovisning i!

Men jag hoppas vår rapport blev bra. Det känndes verkligen jobbigt den där onsdagen för någon vecka sedan när vi satt från klockan sex till halv elva och jobbade med det sista på rapporten, men han ändå inte klart. Men efter finslip och träff med Martin (vilket jag inte kunde närvara på eftersom jag hade lektion då) så blev den klar! Svenskan rättades även efteråt och jag hoppas att det inte är någon sån där dum liten miss vi gjort...

Det kändes iaf rätt bra. Men det tycker man väl alltid att det gör efter att ha sett hur katastrofalt det var innan till att det blivit bättre?? Aja det återstår att se... Som man kanske märker så är jag lite nervös för det här, vill verkligen att det ska gå bra då det här projektet är något som vi lärt oss så otroligt mycket ifrån. Men, det viktigaste är väl att vi faktiskt har lärt oss någonting om det vi arbetade med, egentligen, och då kanske själva betyget inte spelar så jätte stor roll då vi ändå tagit lärdom från detta... (men alltid roligare med ett högre betyg hehehe)

Nu känner jag att jag börjar spåra ur i denna lilla loggbok och filosoferar lite för mycket (kanske)!

 

Glad påsk (fast den redan varit)!

Nu har vi haft alla redovisningar som vi ska hålla inför klasserna! Det var väldigt kul att hålla i redovisningarna och gick väldigt snabbt förbi. Jag tycker att alla gick bra, vissa bättre än andra. På en del redovisningar ställdes det många frågor vilket jag tycker tyder på att de har ett stort intresse för det vi pratade om, dvs volontärresor. Men överlag så verkade det som att alla lyssnade mycket och under en redovisning märkte man att alla hade från att ha öppna datorer gått till att ha nedfälda skärmar. Som jag nämnde ställdes det många frågor på en del redovisningar, och det känns som att folk verkligen tog åt sig av vad vi hade att säga, det kändes inte som att de bara ville att vi skulle vara klara så de fick börja göra någonting annat istället. Jag hoppas att folk blev intresserade av att åka på en volontärresa och att de kommer och pratar med oss under projektdagen, och att många kommer och lyssnar på våran presentation då också!

Denna vecka har vi jobbat med vår projektrapport samt lite med redovisningen som ska hållas nästa vecka inför fem klasser. Det har gått lite trögt med rapporten men nu har vi tillslut skickat in den efter många timmars arbete. Det kanske är lite rörigt och känns lite kaotiskt men jag tror ändå att vi lyckades få med det mesta av det vi ville i rapporten. Det som är kvar är diskussionen samt fixa sammanfattningen coh slutsatsen lite så att allting hänger ihop.

Vi ändrade dock lite i vår frågeställning då vi insåg att två sidor i vår rapport svarade på en fråga som inte var med i vår frågeställning. Den nya frågan som vi lade till är: Vilken är den allmänna uppfattningen om volontärresor? Denna fråga besvarades av vår internetundersökning samt en liten del av de intervjuer vi gjorde. Att använda oss av denna fråga gör även att vi kan få in lite mer egna tankar i projektet om hur vår uppfattning av volontärresor var samt att jämföra våra tankar med de som gjort undersökningens tankar.

 

Nästa vecka är det som sagt dags för redovisningar och imorgon ska vi göra klart vår presentation. Här är tiderna för redovisningarna:

 

Tisdag	Onsdag	Torsdag
NA12E kl.08:00	SA11D kl.13:20	NA11D kl.09:10
NV10E kl.11:30	SA12D kl.08:00

Denna vecka har vi arbetat lite med projektplanen och ändrat den. Vi har även börjat på vår presentation och bestämt vad vi ska ha med i den och så. Nu har vi delat in presentationen och vi ska alla skriva en del var utav den tills på onsdag, då vi ska gå igenom vad vi har skrivit och lägga till det som vi tycker behövs.

 

Vi har även tagit kontakt med Ann Paulsson och frågat om vi kan redovisa för hennes Internationella klass som går i Na11D och det tyckte hon lät som en kul idé. Så vi kommer redovisa på en svenska lektion där. Nu ska vi bara leta efter fler lärare som har klasser vi kan tänka redovisa vårt projekt för!

Vi har pratat lite med varandra och insett att det bör ske några förändringar i vår projektplan. Under vår resa insåg vi att det vi har arbetat emot de senaste veckorna stämde inte helt med våran projektplan och därför tänkte vi ändra den så att den information vi införskaffat överensstämmer med det som vårt projekt ska gå ut på. Detta skedde naturligt och därför känns det bäst att fortsätta i det spår vi börjat på nu, istället för att gå tillbaka och ändra till så vi hade tänkt från början.

 

Så löd vårt syfte:

Vi ska ta reda på hur en volontärresa utomlands fungerar, hur det är att vara volontär i ett annat land med en annan kultur och om det stämmer överrens med våra förväntningar. Vi vill också kunna sprida vidare kunskap om volontärresor genom vår projektrapport och loggbok där man kan få många tips och råd om hur man kan gå till väga när man ska åka på en volontärresa och vilka problem man kan stöta på.

Vi ska även undersöka vad gymnasieungdomar i allmänhet har för intryck och åsikter om volontärresor och varför de tror att det är så populärt. Vi tänkte jämföra deras åsikter om volontärresor med tidigare volontärresenärers för att se hur uppfattningen förändras efter att ha upplevt det själv.

Vi väljer att avgränsa projektarbetet genom att endast lägga fokus på hur det är att vara volontär utomlands och inte på volontärarbetet vi utför

 

Detta här vi ändrat till:

Syfte

Vi ska ta reda på hur en volontärresa utomlands fungerar, hur det är att vara volontär i ett annat land med en annan kultur och om det stämmer överrens med våra förväntningar. Vi vill också kunna sprida vidare kunskap om volontärresor genom vår projektrapport och loggbok där man kan få många tips och råd om hur man kan gå till väga när man ska åka på en volontärresa och vilka problem man kan stöta på.

Vi ska även undersöka vad gymnasieungdomar i allmänhet har för intryck och åsikter om volontärresor och varför de tror att det är så populärt. Vi tänkte jämföra deras åsikter om volontärresor med tidigare volontärresenärers för att se hur uppfattningen förändras efter att ha upplevt det själv.

 

Vår metod var förut så här:

Metod

Vi kommer att samla information genom både observationer, intervjuer och statistiska undersökningar. 
Observationerna kommer att ske genom att vi gör en fältstudie till ett skolhem i Thailand. Där kommer vi under två veckor att arbeta som volontärer och dokumentera våra upplevelser och erfarenheter. 
Vi kommer att intervjua volontärer som vi träffar i Thailand och även tidigare volontärresenärer om deras åsikter och erfarenheter.
Statistiska undersökningar kommer vi att få genom att lämna ut frågeformulär till elever på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Vi kommer även kolla statistik på nätet.

För att genomföra projektet behöver vi anmäla oss till volontäresor.se och köpa flygbiljetter till Thailand. Formulera frågor till frågeformulär som vi kan dela ut till klasserna och formulera intervjufrågor.

 

Så här ska vi göra nu:

Metod

Vi kommer att samla information genom observationer som vi själva gör utifrån vår resa och personer vi träffar. Vi kommer även samla information genom intervjuer. 

Observationerna kommer att ske genom att vi gör en fältstudie till ett skolhem i Thailand. Där kommer vi under två veckor att arbeta som volontärer och dokumentera våra upplevelser och erfarenheter. 

Vi kommer att intervjua volontärer som vi träffar i Thailand och även tidigare volontärresenärer om deras åsikter och erfarenheter.

Vi kommer lämna ut ett frågeformulär till elever vid Rudbeckianska gymnasiet för att få en överblick om deras syn på volontärresor. 

För att genomföra projektet behöver vi anmäla oss till volontäresor.se och köpa flygbiljetter till Thailand. Formulera frågor till frågeformulär som vi kan dela ut till klasserna och formulera intervjufrågor.

 

Idag har vi träffat vår projekthandledare och pratat lite om resan och ifall vi fått de svar som vi sökte genom att åka på resan. Vi pratade lite om hur vi har ändrat projektplanen från början, t.ex. att vi egentligen skulle skriva om volontärarbeten i sig och inte om själva resan men vi har nu ändrat så att vi fokuserar på hur resan är och hur man ska förbereda sig inför det och vad man bör veta innan och så. Det kändes liksom naturligt att det skulle vara så, så vi hade nästan glömt att det inte var vår projektplan från början tills Cecilia läste projejktplanen när vi var i Thailand. Det känns bra att vi ändrat den, eftersom det verkar som att ingen utav oss riktigt förstod vad vi menade med ursprungs projektplanen. Jag hoppas verkligen att det blir bra så, men det tror jag att det kommer bli också!

 

Det har varit en lång resa vi gjort och jag tror att vi har fått ut så mycket som vi vill med resan. Nästa vecka kommer vi gå igenom de frågor vi skulle besvara under den tiden vi var i Thailand och se ifall vi verkligen fick ut det vi ville!

Eftersom att det var våran sista dag på barnhemmet idag så var planet att jag skulle lära ut någonting, men när vi kom till barnhemmet så skulle vi kolla så att våra namn var rättstavade på något papper och kryssa i ifall vi skulle hem och det tog lite tid. Så när vi var klara med det var alla klassrum som var till för att lära ut upptagna. Vi strosade runt lite och frågade Pai wan ifall vi kunde hjälpa till att laga mat till barnen, men det var någon speciell mat på fredagar och vi kände alla att maten skulle förmodligen inte bli lika god om vi gjorde den istället för dem. Så istället beslöt jag och Cissi oss för att måla lite och vi började fylla i en vägg till tjejernas duschrum. Martin och Emma gjorde lite cement till en uteplats igen.

Efter tänkte vi måla naglarna på några barn, men vi hittade ingen tjej som var intresserad. Istället målade vi tånaglarna på en liten kille som verkade vara väldigt road av det! Sedan fortsatte vi måla på väggen till duschrummet och en liten thailändsk kille hjälpte oss. Sen lekte vi lite med barnen och plötsligt var klockan tre och vi skulle bege oss tillbaka till volontärhemmet.

Det var lite jobbigt, men kändes ändå rätt skönt att få veta att vi snart var hemma i Sverige igen. Men det var ganska tufft att åka ifrån barnen, speciellt när ett barn sa ”See you on Monday!” när vi faktiskt inte skulle ses på måndag...

När vi kom tillbaka hem slängde vi snabbt ihop de sista av packningen och var redo för en 2.5 timmars bussresa in till Bangkok!

Vi gjorde lite kvällsshopping på Khaosan Road. Jag och Cecilia tog ett ”fisk spa” medan emma tog en manikyr (Martin strosade runt på gatan). När fiskarna var mätta så beslöt jag och Cissi att vi också ville ha en manikyr och Emma tog då en pedikyr och Martin gick hem... Sen klippte jag mig och medan jag gjorde det tog Cissi en pedikyr och Emma klippte sig också! Vi kände oss äntligen någolunda fräscha för första gången på två veckor.

När vi tre kom tillbaka till hotellrummet där Martin var så märkte vi vilken ljudnivå det var i hotellrummet. Fönstrena var extremt tunna så dunke-dunk musiken utifrån strömmade in. Kul natt sömn säger jag bara! I med hörlurarna och dunka egen lugn musik istället, så blev det! Enda lösningen till lite sömn iallafall!

Så spänderade vi våran sista natt i Thailand, och innan vi hann somna pratade vi lite om hur det hade varit och så. En lång flygresa låg framför oss, och många timmar i Berlin.

Denna dag gick snabbt. Den började med att vi åkte till barnhemmet, men vi skulle bara vara där fram till lunch så jag, Emma och Cecilia valde att pröva lära ut till barnen idag. Vi var inte dom enda som tänkte så, utan tre till bestämde sig för att också göra det. Det var svårare än jag trodde. Jag hade kanske förväntat mig att någon visade vad vi kunde göra för någonting, typ ge oss någon bok eller nåt som vi kunde arbeta med. Men vi skulle komma på någonting helt eget att göra med barnen. Det första vi ser när vi kommer in i klassrummet är några bänkar där tre killar och en tjej sitter. En av killarna höll på att arbeta lite med matte och jag sneglade lite på vad för slags tal han arbetade med (så vi kanske kunde göra någon matte med dem eller nåt), men det jag såg var jag inte beredd på. Talen var jätte svåra för barn i den åldern tyckte jag! 75/3 var ett tal som de skulle räkna ut i huvudet och tillochmed jag (som går Matte D, snart E) var tvungen att tänka rätt länge innan jag kom på svaret! Så att försöka lära ut matte till dem kändes ganska hopplöst, då de redan verkade väldigt duktiga på det. Istället kollade jag i en bok som en av ungarna hade tagit fram. Det var lite bilder sen engelska ord bredvid, så jag och barnet pekade på lite grejer och sa vad det var. Det var rätt roligt, för han sa rätt och kunde rätt mycket också men var rätt intresserad av att lära sig det han inte kunde. Men barnen blev så lätt uttråkade! Medan vi höll på att försöka lära ut någonting sprang de ut och in genom klassrummet och andra kom in i klassrummet och vi visste inte riktigt ifall vi skulle göra någonting åt det. Tillslut var alla barnen borta från vårt klassrum och det kändes som att vi var världens sämsta lärare. Men plötsligt kom det en lite äldre pojke (kanske ett eller två år äldre) och tar tag mig i handen sen leder han bort mig till ett annat rum där de tre andra volontärerna satt (Emma, jag och Cecilia satt i ett eget) och där ville han att vi skulle leka med dem. Carmen (en Australienare) hade lärt dem en lek som vi lärde oss och var med och lekte. Sen hade Vibha (svensk från Lund) tagit fram sin mobiltelefon och det visade sig att barnen var helt galna i telefoner!! De spelade spel på hennes telefon hur länge som helst, men det enda spelet hon hade var schack fast det var dom otroligt duktiga på. Sen efter ett tag tog jag också fram min mobil och jag blev omringad av massa barn som ville köra fruit ninja och temple run (dom verkade känna igen de spelen och var rätt duktiga faktiskt). Några andra barn hade tagit Cissis telefon och kollade igenom alla hennes kort! Men sedan skulle vi åka och äta lunch, så vi reste oss upp och barnen förstod direkt och räckte telefonen till mig så jag behövde inte dra den ifrån dem vilket kändes rätt skönt för de såg ut att ha så kul när de spelade temple run!

Idag har vi fortsatt att jobba med kakelplattor, jag och Cecilia. Vi var väldigt effektiva och han mixa cementen samt lägga en hel rad kakelplattor innan lunch tillsammans med holländarna. Lunchen var supergod! Innan vi åkte till barnhemmet på morgonen (både idag och igår) fick man skriva på en lista om vilken maträtt man ville ha och idag valde jag nudlar med ägg och det var super gott!! Åt två portioner ungefär. Omnomnom!

Efter lunch tänkte jag och Cecilia att vi skulle fortsätta vara väldigt effektiva men när vi hade mixat en till påse cement hade Pione (”ledaren”) försvunnit. Det visade sig att han var och köpte målarfärg. Vi väntade på honom för vi visste inte hur man skulle spänna fiskelinan för att göra ett raktsträck så att kakelplattorna hamnade i samma nivå. Men efter kanske en kvarts väntan så försökte vi göra det själva iallafall och det blev väl halvbra. När han sedan kom tillbaka så rättade han till det.

Holländarna försvann efter att ha lagt ut fyra plattor men jag och Cecilia fortsatte och efter ett tag kom Emma och hjälpte oss för dom var klara med att lägga cement på uteplatsen. När det var sex plattor kvar på raden kom Pione och sa att vi kunde sluta för klockan var halv och vi behövde tid för att städa och tvätta händerna. Men egentligen hade vi nog kunnat lägga några fler plattor för när vi var klara var klockan nästan tjugo i tre och bussen hem gick tre. Då kände jag lite att de verkar vara nästan för acceptabla om slöhet här, för jag orkade egentligen lägga fler plattor men det kändes nästan som att vi inte fick och jag vågade inte fortsätta lägga plattorna iallafall. Hade vi fortsatt att jobba i tjugo minuter till hade vi hunnit lägga iallafall tre/fyra stycken plattor till och ändå hunnit städa och vara klara innan klockan tre. Visst kan dom ju inte tvinga volontärarbetarna att göra as mycket grejer eftersom vi är här frivillit men om man har någon som trycker på en lite (det behöver ju inte vara så mycket...) så får man ju lite mer vilja att arbeta också för man blir lite mer motiverad och så! Dock är jag väldigt motivierad, men tyckte det var tråkigt när han sa åt oss att sluta jobba när vi egentligen hade hunnit göra klart mer.

Men när det hade gott tjugo minuter av väntan så åkte vi tillbaka till volontärcentret och åt middag. Nu ikväll är det tydligen en nattmarknad men den orkar ingen av oss egentligen att gå på, vi har ju redan shoppat loss alla pengar dessutom!

Nu blir det väl typ en film eller nåt innan vi går och läggar oss, och snackar lite med varandra om hur dagen varit!

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig från barnhemmet innan vi kom dit. Jag visste inte ifall barnhemmet skulle vara förfallet eller om det skulle vara hyfsat. När vi kom fram visade det sig att det såg rätt stabilt ut, men när vi tittade runt lite så såg man att det var värre än vad det såg ut att vara. Det fanns knappt några toaletter där och de toaletter som fanns var extremt ofräsha. Duscharna var halvbra, om man egentligen kan kalla dem duschar. Det var kranar och fanns kanske något duschhuvud. Pojkarnas sovrumm låg över matsalen och golvet kändes väldigt ostabilt. Där inne skulle 70 pojkar få plats, jag kan tänka mig att det då blir väldigt trångt på kvällarna. Dessutom så fanns det inte så många fläktar så på sommaren brukade det bli väldigt varmt berättade han som visade oss runt. När vi gick ner för trappan med det ostabila armstödet såg vi hur pojkarnas sovrum såg ut underifrån. Det var bara plankor och jag förstod verkligen att det inte var mer stabilt än vad det kändes att vara. Inne i sovsalen hade de täkt över plankorna med plastmattor som pojkarna sov på. Flickornas sovrum såg lite bättre ut. De låg i ett riktigt hus (inte bara ett hus över en öppenmatsal) och det kändes stabilt att vara där. Där hade volontärer målat fina målningar på väggarna och det såg väldigt färglatt och fint ut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna helg blev en liten semester för oss. Vi tänkte ingenting på projektarbetet, annat än att vi tog lite reda på vad man kan göra på helgerna under volontärarbetet. Vi shoppade för det mesta och på lördagkvällen så åkte vi till Sky Bar, en bar som ligger på en jätte hög skyskrapa. Där såg vi hela Bangkok från platserna vi satt på. Vårt hotell låg precis vid en shoppinggata, Khaosan Road (vet ej hur det stavas), så det sista vi gjorde innan vi åkte tillbaka till Singburi var att gå igenom shoppinggatan! När vi kom tillbaka till volontärcentret så var det fullt med massa nya volontärer och som tur var hade vi redan ätit middag på KFC någontimme innan middagen här för den var kaos.